1910-1920

Typiskt utförande: 

Ram: Herrcyklarnas ram är oftare av mer normalt höjd med lägre övre ramrör, mer som vi är vana att cyklar ser ut. Vinkeln på bakre ramröret är också mer lika traditionella ramar. Det stora avståndet mellan bakröret och skärmen minskar ju mer fram i tiden man kommer. Ramen ser ofta mer smäcker ut än de tidigare som kan se ganska grovyxade ut. Allt fler tillverkare guldrandar även ramarna, ibland även med andra utsmyckningar som t.ex dekaler med symboler för märket eller helt enkelt märkets namn.

Skärmar: Trä som material till skärmar försvinner mer och mer till förmån för plåt, men är fortfarande förekommande in på 20-talet. Profilen är ibland kupad i stället för platt. Framskärmen slutar fortfarande i bakkant på framgaffeln, trots att frambroms verkande direkt på framhjulet tillhör undantagen efter 1910. 

Färgen på skärmarna brukar vara svarta, träådrade bruna eller rödbruna med tunna guldränder. Röda skärmar med svart mittrand och tunna guldränder är tillsammans med t.ex gula skärmar finns också. 

Hjul: Träfälgar lever en tynande tillvaro på standardcyklarna, lackerad plåt blir näst intill standard. De har matchande färgsättning med skärmarna, men det förekommer även förnicklade hjul. 

Nav: Runt 1910 har nästan ingen standardcykel fast nav, det är nu omodernt. Märkesfloran av nav har minskat i Sverige, kanske beroende på New Departure-navet, som verkar ha konkurrerat ut flera märken på den svenska marknaden. Men ND-navet får allt större konkurrens av Husqvarnas Rapid, som fortsätter att säljas i stora mängder.

1911 ändrades Rapid-navet något, navhylsan fick mindre diameter och vissa interna delar modifierade. Det kallades nu Rapid 1000. 1919 ändrades monogrammet för Husqvarna på bromsarmen, det ornamenterade "H" fick ett annat utförande i en inringande cirkel. 

I mitten av 1910-talet börjar även så smått Torpedo-navet från tyska Fichtel & Sachs komma in på svenska marknaden.

Vevparti: Modellfloran av vevpartier har avtagit, Fauber-konstruktionen är nu dominerande. De amerikanska vevpartierna ersätts allt mer av svensktillverkade. Det finns många olika och vackra kedjehjul. 

Allt fler tillverkare ser kedjehjulets design som ett varumärke, man väljer en egen modell som ingen annan har, det blir en identifikation av cykelmärket.

Skillnaden mellan herr och damcyklarna avseende kedjehjulens utförande blir allt mer tydlig, herrcyklarna har i princip alltid större kedjehjul än damcyklarna, vanligt förekommande på kedjehjul med 1/2" delning är 52 tänder.

Klockvevlager blir efterhand mindre vanligt. Kedjehjulen sätts nu allt mer sällan fast i veven med skruvar, gängade varianter används mer.

Pedaler: De fina ornamenterade modellerna är kvar på marknaden även om Reform-modellen nästan är att klassa som standard.

Styre: Styrena är fortsatt smala, men ändå ofta något bredare än runt 1900. Ställbara styren har inte slagit igenom än, även om det funnits på marknaden under lång tid.

Handtag: Korkhandtagens era är på väg bort, vanligare är nu typerna med virade läderremsor på trähylsa och läderklädda eller celluloidöverdragna trähandtag. 

Ringklocka: Nu förekommer oftare ringklockor med cykelns namn ingjutet i ringklockeskålen. I övrigt har det inte hänt så mycket.

Sadel: På sadelområdet står tiden ganska still, även om fjädrande modeller förekommer oftare. 

Kedjeskydd: Herrcyklarna har fortfarande normalt inte kedjeskydd. På damcyklarna är en modell av kedjeskydd med två stora cirklar i rad som mönster, svartlackerat eller förnicklat, mycket vanligt. Aluminium är sällsynt. Trä förekommer i princip inte mer. Celluloidmodellen finns fortfarande, om än på utdöende.

Belysning/reflexer: Ingen större förändring sen tidigare decennium, förutom viss teknisk utveckling samt ökande modellflora.

Annat karaktäristiskt: Cyklarna har mycket mindre delar av amerikansk ursprung, den inhemska tillverkningen av t.ex vevpartier, ringklockor och nav tar mer och mer över. 

Det kan ibland vara svårt att skilja en sen 1910-talscykel och en tidig 1900-tals cykel från varandra, speciellt om den förra är en lågpriscykel med omoderna delar och den senare en dyrare och för sin tid modern variant.

Plattjärnspakethållarna som tillbehör köps nu allt mer och fler varianter.